Information om gamla Rävvåla

I Saxdalen finns ett antal informations-skyltar utplacerade enligt kartan nedan.

För att läsa mer finns ytterligare information per plats och även ett antal andra artiklar.

Det finns även en google karta med skyltarnas platser och länkar till de längre artiklarna.

Informationstavlor

• 1 – Långfallsgruvan
  Brytningen i Långfallsgruvan eller Saxbergets gruva upphörde i september 1988, efter att varit i gång oavbrutet i 95 år.Skarp Jacob Jansson från dåvarande Rävvåla, som byn då hette, upptäckte malmfyndigheter redan 1879. Brytning i större skala kom först igång i början av 1890-talet, då med stöd av ett kapitalstarkt bolag.För att vidareförädla malmen byggdes år …
• 2 – Roland Keijser
  Roland Keijser föddes i Mockfjärd 1944, men växte upp i Grängesberg i en familj som var musikintresserad. Redan när han var 15 år spelade han klarinett i Grängesbergs Orkesterförening som leddes av Åke Bengtsson. Ungefär samtidigt började han spela saxofon med lokala dansorkestrar som det fanns gott om i Ludvikatrakten. 1966 åkte han till Uppsala för …
• 3 – Vattfallsgropen
  Man kan förledas tro att namnet kom till i samband med att man från gruvan började fylla ravinen med slam från anrikningen av malmen. Men på en karta från 1727 ser man redan då namnet ”Wattu Falls Gropen”, kanske bäckflödet från Olsjön bildade vattenfall ned mot denna ravin, därav namnet ? Hur kom då denna ravin till …
• 4 – Nya Dammen/Baddammen
  Nya Dammen ingår i ett vattensystem med början från Olsjöns utlopp. Rinner därifrån vidare via Vattfallsgropen och Kannverkdammen/Sågdammen fram till Nya Dammen som mynnar i Hyttdammen och vidare via Verkbäcken ut i södra Saxen. Hela detta vattensystem användes för att driva kvarn och vattenhjul vid Räfvåla hytta, som var belägen invid dagens bostadsområde vid Malmslagarvägen. Nya dammen …
• 5 – Anrikningsverk i Räfvåla
  Under senare delen av 1800-talet kom gruvbrytningen vid Långfallsgruvan att öka alltmer. De malmer som bröts var, zink, koppar bly och en del guld. I början av 1890-talet byggdes ett anrikningsverk, intill den numera övertäckta Räfvåla Mulltimmerhyttan (masugn), vid vägkorsningen Oxbro/Malmslagar-vägen. Malmen transporterades hit med en linbana från Långfallsgruvan. År 1918, Alfred Heij 16 år gammal …
• 6 – Rävvåla Hytta
  Foto från omkring 1906 på ruinen av Rävvåla Hytta. Hyttan skall vara uppförd år 1633 som en så kallad ”Mulltimmerhytta”, och har hyttmärket: ”N:o 17”. Dessa hyttor kallades även ”Masugn”. På ett foto från 1930-40 talet ser man ännu resterna av det som en gång var en stor arbetsplats i dåvarande Räfvåla. Huset på bilden är gamla …
• 7 – Långfallsgruvan, en historik
  Brytningen i Långfallsgruvan upphörde 30 september 1988 efter att ha varit i gång oavbrutet i c:a 95 år. Uppfodringstunnan och linhjulet. Allt som återstår för framtiden är uppfodringstunnan och ett linhjul, från en blomstrande industri belägen på en del av Saxberget. Tunnan användes för uppfodring av berg i ett lodrätt schakt nere i gruvan, och även …
• 8 – Rävvåla Frivilliga Brandkår. Tredje skolan i Räfvåla.
  Rävvåla brandkår utanför brandstationen i skolhuset. Foto Adolf Blomqvist. I förarhytten Ragnar Lindberg, vid sprutan brch. Axel Ågren. På bilen stående fr. v. August Åhlström, Einar Danielsson, Arvid Helsing, Georg Örnqvist, Einar Haag, Sven Eklund, Sittande fr. v. Per Pettersson, Sven Byström, Anders Karlsson, Tage Örnqvist, Klas Danielsson Vid mitten av 1930-talet upprättades lokala brandkårer i …
• 9 – Första- och andra-skolan i Räfvåla
  Första skolan i Rävvåla, Oxbrovägen 35 Elever med sin lärare utanför det ännu bevarade skolhuset, foto från omkring 1890. Första skolbyggnaden 1923. Folkskollärare Gustav Örnqvist, hustrun Hilda Maria, född Larsson med barnen Georg och Tage. Den första skolundervisning som gavs, skedde i olika lokaler i byarna med ambulerande lärare. De undervisade under kortare perioder i flera olika byar. Enligt …
• 10 – Posten i Rävvåla / Saxdalen från början av 1900-talet.
  Familjen Öhrnqvist bodde här, nuvarande Oxbrovägen 32, fader Gustaf f: 1853 i Väse i Värmland, moder Hilda Maria f: 1882 i Ljusnarsberg, sönerna Georg f: 1906 och Tage f: 1908. Fader Gustaf var folkskollärare, praktiskt med skolan på andra sidan vägen, det som senare blev Sjöstrands mekaniska verkstad. Här var även den första posten i …
• 11 – Missionshuset
  I början av 1900-talet bildades i Räfvåla en förening med namnet ”Räfvåla fria Missionsförening”. De var i behov av en samlingslokal och den 16 september 1909 köpte föreningen en tomt av Widik Runnberg. Tomten fanns på området som kallas Stenbacken, den omfattade 6 ar (600 m²) belägen efter nuvarande Stenbacksvägen. Man betalade 100 kronor för …
• 12 – Ordenshuset i Rävvåla
  Vid den lanthandel, som fanns vid Runnbergsgården i Rävvåla (Saxdalen) från 1870 till 1935, finns ett stort antal kassaböcker som tillvaratogs och registrerades genom Rävvåla Kulturförening 2002. I kassaböckerna bokfördes kundernas inköp. Lanthandeln var under lång tid byns enda och hade ett utbrett sortiment, bland annat även byggvaror. Genom att studera dessa gamla kassaböcker får …
• 13 – Folkets Hus på Gubbas Berg.
  Rävvåla Folkets Hus 1912 – 1959 I ett köpebrev från den 6 Februari 1910 framgår att ”Räfvåla Arbetares Byggnadsförening UPA” köper en byggnadsplats, som benämnes ”Bergudden”, ur egendomen ”Samuelsdal” på 64 ar (6400 m²). Säljare är Erik Haag och Lina Haag, född Stenquist, köpesumman var 253 kronor. Köpebrev och karta för marken till Räfvåla Folkets Hus, från …
• 14 – Räfvåla Folkets Park
  Vid Nya Dammen fanns på tidiga 1900-talet Räfvålas festplats med dansbana och kaffeservering ute på en ö i dammen. Under stycket ”4-” berättas mera om Nya Dammen. Eftersom Folkets Hus fanns i centrala byn på Gubbas Berg, ansåg man det lämpligt att anlägga en Folkets Park i anslutning till detta. På 1930-talet inleddes …
• 15 – Biljettkur från Folkets Park
  Under 1930-talet byggdes Räfvåla Folkets Park, det var en naturpark med stor dansbana och kaffeservering mm. Biljettkuren från Folkets Park. Av en tillfällighet hittades biljettkuren vid ett fritidshus, ägaren ombesörjde så att den flyttades fram till byn igen. Efter renoverings- och målningsarbeten blev det transport till Runnbergsgården. Det som påminner om Folkets Park i dag är den forna …
• 16 – Runnbergsgården
  En av de äldsta gårdarna i Saxdalen. Anders Runnberg, född i Ljusnarsberg, flyttade omkring 1770 till Rävvåla som byn hette då. Ett barnbarn till Anders, Jan Runnberg gift med Maja Andersdotter, köpte denna fastighet år 1835, och de uppförde de första husen och stallbyggnader år 1840, Jan är upptagen som Hemmansägare i kyrkböckerna. Äldste sonen till Jan …
• 17 – Om en sten vid vägen
  I Sörbyn i Saxdalen, på vänster sida av vägen om man färdas söderut, finns en sten med en kunglig krona och årtalet 1710 inhugget. Den står på en liten åkerholme, vaktad av en björk. Det är mäktigt att tänka sig vad den stenen har ”upplevt”. Det är faktiskt 313 år sedan (2023) det satt en …

Övrigt

• En gammal lanthandel
  Förord En berättelse från Lars Åhlström. Första privata affären i Räfvåla, Runnbergs Diversehandel. Bilden från 1901, fotograf Albin Andersson, Karlskoga (tidigare Grängesberg). Vid gaveln förste affärsidkaren Anders Runnberg, hållande den lilla flickan på stången efterträdaren J. L. Runnberg. För något år sedan ”återupptäcktes” i Saxdalen en gammal affärslokal, som sovit en törnrosasömn sedan 1933, då den övergavs. Affären …
• En sockendräkt blev till
  Grangärde sockendräkt kan i år (2022) fira 75-årsjubileum av sin tillblivelse. Vid en festlighet på Sunnansjö Gammelgård 19-20 juli 1947 visades de kompletta kvinno och mansdräkterna för första gången offentligt vid en dansuppvisning av dåvarande Räfvåla Folkdanslag . Året för tillblivelsen var alltså 1947. Grangärde socken hade tidigare inte haft någon egen sockendräkt. Men tiden var …
• Ett hem i Rävvåla 1907
  Förord Lars Åhlström berättar om sin släkt, och om det hus de växte upp i. Huset finns ännu i dag (2023) kvar i släkten, om än i något förändrat utseende. Bilden är tagen sommaren 1907 utanför familjen Åhlströms bostad vid Per Ers backe invid Solskensdalen i södra Rävvåla. Fastigheten låg vid förbindelsevägen mellan byns centrum och Malbacken. Personerna …
• Finn Johannas torp
  i Räfvåla, som försvann -en liten berättelse från Råfvåla/Saxdalen om hur det mesta hänger ihop på något vis. Vid gamla vägen genom byn, strax nedanför Folkets Hus, fanns tidigare ett litet slitet och rött torp. Vi kallade det allmänt för Finn Johannas stuga. De äldre har säkert träffat och kände till gumman som bodde i det lilla …
• Herrekipering i Rävvåla/Saxdalen
  Här kommer en berättelse tagen ur minnet och med god hjälp av Per Gunnar som är son till J. Elis och Alma Runnberg, som detta handlar om. Förutom alla diverseaffärer i Rävvåla fanns även en herrekipering i byn. Johan Elis är född 20 juni 1905 i Rävvåla, hans föräldrar är Johan Leonard (JL) och Ida Kristina …
• Herrekipering i Saxdalen
  Här kommer en berättelse tagen ur minnet och med god hjälp av Per Gunnar som är son till J. Elis och Alma Runnberg, som detta handlar om. Johan Elis är född 20 juni 1905 i Rävvåla, hans föräldrar är Johan Leonard (JL) och Ida Kristina Runnberg, de drev affären vid Runnbergsgården, JL står som handlare i …
• Historien om en såg
  Förord Jag minns så väl hur jag i följe med min far, när han med häst och några timmerstockar på fyrhjulsvagnen, körde ned till Fritz Danielsson. Fritz hade byns enda såg, här fick han hjälp att såga till både plank och bräder. Sågen fanns bakom dåvarande Arnold Johnssons affär efter nuvarande Oxbrovägen. Nedan kommer en berättelse av …
• I Räfvåla på 30-talet
  ”Tiden går” är ett allmänt talesätt, som rymmer en myckenhet sanning. Varje skede i tiden har också sin speciella karaktär. Det ena skedet är inte det andra likt. Eftersom utvecklingen fortskrider oavbrutet. Ett talande bevis för utvecklingens gång får man, om man blickar tillbaka flera decennier och erinrar sig, vilka levnadsomständigheter som då rådde. Låt …
• Kanalsystem vid Räfvåla hytta
  Räfvåla Hytta eller masugn anlades år 1634, d.v.s. under drottning Kristinas förmyndarregering. Driften av masugnen nedlades definitivt år 1865. Ludvika bruk hade varit delägare i hyttan. I brukets arkiv har prof. Gösta A Eriksson funnit en notering om Räfvåla hytta, som han publicerat i sin bok ”Hyttdöden i Bergslagen efter år 1850”. Noteringen lyder: ”Skada att …
• Minilivs vid Saxen
  År 1997 uppfördes en liten butiksbyggnad vid Saxen-stranden på initiativ av Elisabet Sundström, Sunnansjö. Hon drev också butiken några år i början. Somrarna 1991 och 1992 hade det gamla så kallade Slamhavet muddrats och grävts upp, så att den ursprungliga strandlinjen före gruvdriften i byn i stort sett hade återställts. Läget för den nya …
• Oxbrobäcken
  Lars Åhlström berättar om sina minnen. Oxbrobäcken Pingstafton 1946. Den, som växer upp som barn vid en bäck, är ett lyckligt barn, i synnerhet om man är en gosse med experimentlusta. En lagom stor bäck är en förträfflig lekkamrat, som alltid ställer upp för lek och sysselsättning. En porlande bäck i en grönskande dal är både för …
• Posten i Rävvåla/Saxdalen
  Posten i Rävvåla / Saxdalen från början av 1900-talet. Familjen Öhrnqvist bodde här, nuvarande Oxbrovägen 32, fader Gustaf f: 1853 i Väse i Värmland, moder Hilda Maria f: 1882 i Ljusnarsberg, sönerna Georg f: 1906 och Tage f: 1908. Fader Gustaf var folkskollärare, praktiskt med skolan på andra sidan vägen, det som senare blev Sjöstrands mekaniska verkstad. Här …
• Posten Rävvåla/Saxdalen
  Posten i Rävvåla / Saxdalen från början av 1900-talet. Familjen Öhrnqvist bodde här, nuvarande Oxbrovägen 32, fader Gustaf f: 1853 i Väse i Värmland, moder Hilda Maria f: 1882 i Ljusnarsberg, sönerna Georg f: 1906 och Tage f: 1908. Fader Gustaf var folkskollärare, praktiskt med skolan på andra sidan vägen, det som senare blev Sjöstrands mekaniska verkstad. Här …
• Rävvåla affärernas by
  Det brukar sägas, att om ett samhälle skall vara behagligt att bo i, så skall där finnas dessa inrättningar: skola, post och affär. Dessa tre fanns tidigt i Rävvåla på den tiden byn hade det namnet. Av den tredje inrättningen, affär, fanns inte mindre än fem stycken speceriaffärer i byn, som hade cirka 900 invånare …
• Rävvåla Herrgård/Bruksgård
  I min ungdom, under 1950-60 talet, fanns en större byggnad som vi kallade Mässen i byn. Den låg i den östligaste delen av villaområdet som nu i folkmun kallas ”Momsen”, Malmslagarvägen går i det området i dag. Mässen ägdes av gruvbolaget, och anställda ”högre” tjänstemän kunde få mat där, det fanns även övernattningsrum för tillfälliga besökare …
• Rävvåla Kyrksal – Saxdalens Kapell
  Altaruppsatsen i ursprungligt skick. Foto: Lars Åhlström. När det vid slutet av 1800-talet var aktuellt med ett skolbygge i Rävvåla, var tanken från början, att det nya skolhuset även skulle kunna användas för gudstjänster. Rävvålaborna hade ju långt till moderkyrkan i Grangärde, 1,5 mil och ca 1 mil till kapellet i Grängesberg. Det nya skolhuset stod färdigt …
• Rävvålakroken
  Under den stora gruvepoken i Bergslagen, med början i slutet av 1700-talet och med fortsättning in på 1900-talet, fann många personer i byarna sin utkomst vid de olika gruvfälten.  Det var långa arbetspass och ofta långt mellan bostaden och gruvan. Dessutom fanns inga kommunikationer, så enda möjligheten var att gå till gruvan på söndag kväll …
• Rävvålakroken
  Under den stora gruvepoken i Bergslagen, med början i slutet av 1700-talet och med fortsättning in på 1900-talet, fann många personer i byarna sin utkomst vid de olika gruvfälten. Det var långa arbetspass och ofta långt mellan bostaden och gruvan. Dessutom fanns inga kommunikationer, så enda möjligheten var att gå till gruvan på söndag kväll …
• Samuelsdal – en försvunnen herrgård
  ”Samuelsdals” herrgård skall inte förväxlas med ”Räfvåla herrgård”, denna låg vid gamla hyttplatsen och fanns kvar ända in på 1960-talet. Den gamla byn Rävvåla var bruksort under åren 1634 till 1865, ev. 1868. På de gamla bruksorterna fanns som regel herrgård, arbets- eller smedbostäder och brukshandel. Inga av de nämnda bruksbyggnaderna finns i dag kvar i …
• Uppfinnaren Hjalmar Sjöstrand
  I Rävvåla, senare Saxdalen, verkade från 1914 till 1969 en mycket märklig man, Hjalmar Emanuel Sjöstrand, som gjorde sig känd i bygden som ett tekniskt-mekaniskt snille. Det kan med fog sägas om honom, att intet tekniskt var honom främmande, detta trots att han var självlärd och endast hade enkel folkskola i botten. Det blev också …
• Väduren i Saxdalen
  Redan som en liten illbatting när jag gick hem från skolan fick jag en viss kontakt med en Vädur. Och nu är vi tillbaka på 1940-50 talet. Vi valde att gå olika vägar hem, gick man över Stenbacken ut på Nya vägen, passerade man förbi Elis Runnbergs Herrekipering. Då kunde man alltid höra ett ”smackande” …
• Vem vet var?
  Stuga i Räfvåla Den gamla bilden visar en gård i Räfvåla omkring sekelskiftet. Bilden är tagen av en fotograf, Albin Andersson, som verkade i Grängesberg under de sista 10 åren av 1800-talet. Albin Andersson flyttade sedan till Karlskoga, och vid hans död kom hans samling av glasplåtar och andra negativ att arkiveras vid biblioteket där. Ett stort antal …
• Wickes Bageri
  Förord Lars Åhlström lämnar här i en sammanställning av sina minnen och fakta om WICKES BAGERI, även Hans Wikströms minnen. Jag har kompletterat med en del foton, och mina minnen. 28 februari 2002 bakades den sista limpan i Wickes Bageri i Saxdalen. Bageriet lades ner, och därmed gick en 104-årig bagerirörelse i graven. Verksamheten hade startats hösten …