Förord

Lars Åhlström lämnar här i en sammanställning av sina minnen och fakta om WICKES BAGERI, även Hans Wikströms minnen. Jag har kompletterat med en del foton, och mina minnen.

28 februari 2002 bakades den sista limpan i Wickes Bageri i Saxdalen. Bageriet lades ner, och därmed gick en 104-årig bagerirörelse i graven. Verksamheten hade startats hösten 1898 av bagarmästare Emil Nilsson. Belägg för att verksamheten då var i gång finns i kassaböckerna för Runnbergs Lanthandel i Rävvåla. Där är i oktober – november 1898 noterat inköp av 100 kg vetemjöl, 100 kg rågmjöl, 44 liter mjölk, 5 kg strösocker och 5 kg farin på bagarmästare Emil Nilsson.

I ett köpebrev från år 1905 ser vi att bagaren Emil Nilsson köper en tomt av CE. Danielsson för 100 Kronor, omfattande 100 m². Kanske tomten norr om bageriet där vedbod och magasin kom att byggas.

Tidpunkten för bageristarten i Rävvåla var mycket lämpligt vald. 1893 hade gruvdriften vid Långfallsgruvan kommit i gång, vilket medförde ett uppsving för byn med stor inflyttning. 1902 lät Emil Nilsson uppföra en byggnad i 2 våningar inrymmande bageri, försäljningslokal, kafé och kontor i bottenplanet och bostad i övre planet. På fasaden mot gamla byvägen satt då skylten ”Nilssons Bageri”. Försäljningslokalen hade ingång på södra gaveln av huset. Som vanligt vid den här tiden var försäljningslokalen delad av en disk mellan kundutrymme och varulager. Lokalen kunde betraktas som byns konditori. Läckra bakverk på hyllorna gav en angenäm doft i lokalen, och skyltfönstret mot landsvägen var fyllt med godsaker, som fröjdade barnaögon. De härliga kokosbollarna kostade under 1930-talet 5 öre styck.

Under den här tiden såldes även veckotidningar i lokalen. och rörelsen omfattade då även bensinförsäljning från en pump ute vid byvägen. Bageriets produkter måste naturligtvis säljas till en större kundkrets än den, som fanns inom byn. Med egen bil körde Emil Nilsson ut bröd till flera orter i södra Dalarna och kanske även delar av Västmanland. Bagare Nilssons limpor och skorpor var omtyckta och gav firman en god renommé.

Omkring 1932 hade Emil Nilsson låtit installera en ny modern ugn av tyskt fabrikat, Werner & Fleider i bageriet. Ugnen, som var vedeldad, kostade på sin tid 7.000 kr och gav bageriet ökad kapacitet. På grund av den stora vedförbrukningen måste firman hålla sig med en stor vedbod. Men så kom ett hårt slag. Den 9 januari 1935 hade Emil Nilsson råkat ut för en lätt krock med sin bil vid färd genom byn. Krocken gav till synes inga personskador. Men tidigt morgonen därpå avled Emil Nilsson hastigt i hemmet. Dödsorsaken var okänd men misstänktes ha ett samband med trafikolyckan. Nu stod företaget plötsligt utan ledare. Eftersom de närmast anhöriga, hustru och döttrar, ej ansåg sig klara verksamheten, inkallades en utomstående bagerikunnig vid namn Tage Nilsson. Denne övertog senare rörelsen, varvid Emil Nilssons dotterson Hans Nilsson deltog som anställd. Är 1944 knöts även Harald Wikström som anställd till företaget. Han hade tidigare arbetat i bageribranschen i Bergshamra i Roslagen.

Nästa större förändring skedde omkr. februari 1941 , då Emil Nilssons ättling, Hans Nilsson, trädde in som ägare av företaget. Men Hans Nilsson trivdes inte i rollen som företagsledare, och den 8 december 1947 sålde han därför rörelsen till Harald Wikström och kvarstod själv som anställd. Därmed inleddes eran Wikström i bageriets historia, och namnet Wickes Bageri blev en följd av det ägarbytet.

Harald Wikström tog över befintlig utrustning i bageriet. Den stora tyska ugnen byggdes dock snart om för oljeeldning. Under Harald Wikströms tid som bagarmästare utvidgades också lokalerna vid 2 tillfällen. Omkring 1966-68 tillkom en kylrumsavdelning och 1970 byggdes en mjölhall.

1970 byggdes en mjölhall. Försäljningen över disk i försäljningslokalen samt kaférörelsen hade dock upphört redan innan Harald Wikström övertog företaget. Äldste sonen i familjen Wikström, Hans född 1941, kom redan i skolåldern att ta del i arbetet i bageriet. Bland hans första uppgifter ingick att sätta russin i lussekatterna. Det medförde naturligtvis mycket tidig uppstigning och kunde förklara, varför Hans ibland kunde visa tecken på sömnighet i skolan på dagen, något som hans lärare Tore Liljeholm hade lagt märke till .

Hans växte så mer och mer in i verksamheten och blev den självklare efterträdaren till Harald Wikström, som avled 1983. Under Hans tid som företagsledare gjordes ytterligare en utvidgning av lokalerna för en ny tillverkningsavdelning. Efter 46 år i yrket beslutade Hans Wikström att pensionera sig själv och avsåg att sälja rörelsen. Men trots upprepade annonseringar hörde ingen seriös köpare av sig. Enda lösningen blev därför att helt lägga ner verksamheten, vilket skedde 28 februari 2002

Under de senaste åren drevs rörelsen med flera anställda. För 3 personer i personalen började arbetsdagen klockan 2:00 och pågick till klockan 10:00. Klockan 5 kom 2 paketerare och utkörare. Firman hade 2 bilar för utfrakt av det tillverkade brödet.

Eftermiddagarna fick ägnas åt kundkontakter och mottagning av beställningar för morgondagens bakning. Nu har så en mer än hundraårig epok för bagerirörelse i Rävvåla-Saxdalen avslutats. Brödbilarna med devisen ”Wickes bröd, kroppens stöd” syns inte längre på vägarna i Västerbergslagen.