Oxbrobäcken


Lars Åhlström berättar om sina minnen.


Oxbrobäcken Pingstafton 1946.

Den, som växer upp som barn vid en bäck, är ett lyckligt barn, i synnerhet om man är en gosse med experimentlusta. En lagom stor bäck är en förträfflig lekkamrat, som alltid ställer upp för lek och sysselsättning. En porlande bäck i en grönskande dal är både för barn och vuxna ett mycket uppskattat inslag i landskapsbilden.

Den vackraste delen av Oxbrobäckens dalgång faller inom det markområde, där förutvarande Rävvåla, nuvarande Saxdalens skolbyggnader och lärarbostäder är belägna. Som barn betraktade man därför dalgången med bäcken som ”hemmamark” och alltid tillgänglig för olika friluftsaktiviteter. Bäcken flödade även sommartid, eftersom den bl.a. matades av ett rikt källflöde uppe i skogen.

Hur gammal kan då en sådan bäck vara? En sådan fundering kan utvecklas som följer. Oxbrobäcken avvattnar med sina två begynnelsegrenar Saxbergets nordsluttning. När den sluttningen frilades av inlandsisen för c:a 10000 år sedan, rann dessa bäckar båda ner i den issjö, Rävvåla issjön, som uppstod, och som varade tills isranden frilade ett utlopp för Rävvåla issjön vid Mässan. Efter den tappningen av Rävvåla issjön rann de två ”Oxbrobäckarna” ut var för sig i havet, som då svallade på nivån c:a 191 meter högre än i dag.

I Rävvåla issjön och senare i havsviken avsatte sig morängrus och andra finare sediment, som senare blev fast mark, när landet höjt sig efter inlandsisens avsmältning.

Den övervägande delen av dessa sediment kom från Olsjö issjöns utlopp i Rävvåla issjön, men mindre mängder kan också antas ha kommit från de två ”Oxbrobäckarna”. Vid det område, som långt senare skulle bli mark för en byskola, avsatte sig mäktiga lager av mosand upp till en nivå c:a 170 m.ö.h. i dag. När det planet höjt sig över havsytan, började ”Oxbrobäckarna” flöda ut och förena sig på de sedimentmassor, som de bidragit till att bygga upp.


Tvättstugedammen

Förmodligen var bäckens vattenföring då betydligt större än nu, och med stor kraft började den skära ned sig i de mäktiga sandlagren. När det arbetet tog sin början kan bara bli en gissning, kanske för 6000 år sedan. I dag har dalgången som mest ett djup på c:a 12 m och en bredd på 60-70 m.

Den dalen var ännu på 40-50-talen en verklig idyll. Med alsnår längs bäckfåran och i övrigt glesa björkbestånd i dalbotten och på sluttningar var hela miljön en tjusande lustgård. Den hölls också öppen genom att dalbottnen sommartid betades av kor, som även höll undan sly. Häggar, liljekonvaljer och vitsippor spred också sin fägring i vårtid.

Men Oxbrobäcken har också arbetat och gjort stor nytta. Genom kanalarbeten är 1841 lånade man fram till 1865 bäckens vatten till att hjälpa till med driften av Rävvåla hytta. I samband med dessa arbeten anlades den s.k. Klossdammen, som senare även kom att användas som vattentäkt för skola och lärarbostäder. Bäckens vatten var på den tiden helt rent och drickbart.

En kvarn har också funnits vid bäcken. För dess drift var byggd en damm i dalgången nära den skolbyggnad, som uppfördes 1902. Det torpställe, som inköptes för det skolbygget,hade just namnet Kvarntorpet, förmodligen ett boställe för mjölnaren. En del av den jordvall, som bildade dammen, finns ännu kvar.


Konstruktionen vid Svarvardammen. Teckning ur minnet

Bäckens vattenkraft lär också ha använts för drift av en svarv. I ett avsnitt av bäcken nedanför gården Svarvarns på dalens södra sida var byggd en präktig damm med dammlucka. Dammen, som gav en fallhöjd på c:a 1 m, drev ett kraftigt vattenhjul, dit vattnet fördes genom en trätub. Vattenhjulets kraft överfördes till en mellanaxel med remskivor. Det var så möjligt att från mellanaxeln genom en lång snörrem driva en träsvarv inhyst i ett skjul uppe på dalkanten. Gårdsnamnet Svarvarns hade alltså sin naturliga förklaring.

Med sitt rena vatten var bäcken naturligtvis även använd för tvätt. För det ändamålet var små dammar anlagda och försedda med klappbryggor.


Tvättdag

Den sista dammen i bäckflödet var en branddamm, som anlades nära Oxbron vid gamla byvägen. Den kom att användas vid brandövningar och släckningsinsatser av den frivilliga brandkår, som upprättades i byn 1936.

Varifrån kommer då namnet Oxbrobäcken? Från Oxbron förstås, men varifrån har Oxbron fått sitt namn? Ett försök till förklaring. Där Oxbron överbryggar bäcken bredde bäcken ut sig som ett grunt vadställe. Om det har körts med oxar här i gamla tider, kan den här platsen vid bäcken ha varit ett lämpligt ställe, där man kunde låta oxarna släcka sin törst i det friska vattnet.

Och, som sagt, en stor källa till förströelse var den, Oxbrobäcken, under barn- och ungdomsår. Båtar, flottar och vattenhjul gav sysselsättning närhelst man önskade.

En liten turbin blev det mest avancerade experimentet vid barndomens bäck. och slutligen har vår bäck blivit riksbekant genom att låna sitt namn till Bengt-Emil Johnsons diktsamling ”Över Oxbrobäcken”.

Lars Åhlströms

,