8 – Rävvåla Frivilliga Brandkår. Tredje skolan i Räfvåla.



Rävvåla brandkår utanför brandstationen i skolhuset. Foto Adolf Blomqvist. I förarhytten Ragnar Lindberg, vid sprutan brch. Axel Ågren. På bilen stående fr. v. August Åhlström, Einar Danielsson, Arvid Helsing, Georg Örnqvist, Einar Haag, Sven Eklund, Sittande fr. v. Per Pettersson, Sven Byström, Anders Karlsson, Tage Örnqvist, Klas Danielsson

Vid mitten av 1930-talet upprättades lokala brandkårer i de större byarna i dåvarande Grangärde socken. Så även i dåvarande Rävvåla, nuvarande Saxdalen. Brandkåren i Rävvåla var 22 man stark och bestod till stor del av bosatta i byn, som hade sitt arbete på hemorten, och som därför kunde lätt nås vid brandlarm.

Spruta av märket Albin med en kapacitet av 1000 l/min samt tillhörande slangmateriel hade anskaffats år 1935, och tillfälligt ställts upp i ett uthus invid en av skolans lärarbostäder. Som dragbil användes i början en lastbil tillhörande handlanden Arnold Johnsson. 1936 byggdes en brandstation i ett tidigare outnyttjat utrymme i skolans källarvåning. Även ett schakt för slangtork kunde inrymmas i det 3 våningar höga skolhuset. Genom att riva bort trossbottnarna i ett par ovanför varandra liggande mindre förrådsrum i skolan fick man ett schakt, som löpte ända upp till skolans vind, och som blev tillräckligt högt för slangtork. En siren, som hördes över större delen av byn, placerades på skolhusets tak.

År 1937 inköptes från Norlings Motor AB i Ludvika en begagnad Volvo-lastbil av årsmodell 1931, som byggdes om till brandbil med plats för förare och brandchef i förarhytten, samt 10 man sittande på öppna bänkar. Slang medfördes i 4 stora slangbobiner baktill på brandbilen, som i sitt inre även hade plats för stegar, munstycken, yxor o d brandsläckningsmateriel. Den ombyggda brandbilen med vidhängande spruta ställdes nu upp i den nyinredda brandstationen, och regelbundna brandövningar hölls för att trimma in personalen. Under de första åren var förman Axel Ågren chef för brandkåren. När Ågren efter några år avgick, övertogs posten som brandchef av folkskollärare August Åhlström med Per Pettersson som vice brandchef.


Den första brandbilen ersattes 1946-47 med en ny, täckt brandbil, även den av märket Volvo. Den gamla bilen såldes till Stollbergs Gruvor och fick där tjäna som industribrandbil.

Genom åren kom den här brandkåren att göra berömvärda insatser vid de bränder, som inträffade i byn och dess omgivningar. Omkring 1955 lades dock brandkåren i Saxdalen ned. Brandmaterielen fördelades på övriga kvarvarande brandkårer inom kommunen, och främst brandkåren i Grängesberg fick ta över huvudansvaret för brandförsvaret i Saxdalen. Utrymmena i den tidigare brandstationen i skolhuset byggdes om och inreddes till omklädningsrum för skolans intilliggande gymnastiksal.

I dag (2023) är lokalerna utnyttjade som föreningslokal och lokalt bibliotek.

Tredje skolan byggd 1915

Antalet elever ökade i byn i samband med att gruvdriften vid Långfallsgruvan gick allt bättre, och inflyttningen till byn ökade . Skolhuset från år 1902 med två lärosalar, blev alltför litet.

Att behovet av en större skola var stort kan man förstå, en klassbild vid Oxbrobäcken, början av 1900- talet.

Skolrådet i Grangärde Socken beslöt år 1913 att uppföra ett nytt skolhus, i huvudsak i enlighet med det i Grängesberg senast uppförda (Norra Skolan).

Tredje skolhuset med lärarbostäderna.
Omkring 1930-talet.

Det nya skolhuset byggdes i sten med två våningsplan och med halva källarvåningen inredd. Detta skolhus fick sex lärosalar, tre i vardera våningsplanet. I det till hälften utnyttjade källarplanet anlades en gymnastiksal, pannrum med stor koksbinge samt en badavdelning. Det nya skolhuset togs i bruk höstterminen år 1915.

Gymnastiksalen i källarplanet, med den bärande pelaren mitt på golvet.
Lärarbostäderna, med kapellet och gamla skolan till vänster.

Samtidigt med detta skolhus uppfördes två bostadshus i trä, vardera inrymmande en stor lägenhet i bottenplanet och två enrumslägenheter 1 tr upp.

Skolan i Rävvåla ombildades nu till A-skola med en lärare för var och en av de sex klassavdelningarna.

Skolsalen i första skolhuset vid Oxbrovägen 35, togs nu i bruk som slöjdsal för träslöjd, och bostaden blev tjänstebostad för den vaktmästare som anställdes för skötsel av skolhusen.

De två lärosalarna i skolhuset från år 1902 fick användning även i fortsättningen. I den s.k. Kyrksalen hölls gudstjänster vintertid, som mest varannan söndag.

Den andra skolsalen användes vid de ambulerande kurser för skolkök och sömnad, som utgjorde flickornas del av den s.k. fortsättningsskolan.

Skolkökskurs från 17 januari 1935, på trappan vid 1902-års skolhus.
I det nybyggda skolhuset fanns inga toaletter, vid sidan av skolgården var en ”dasslänga” uppförd med torrdass, för flickorna på ena sidan, för pojkarna på andra sidan. Vattentoaletter i skolhuset kom först på 1950-talet.
Matbespisningen kom på mitten av 1950-talet, före det hade eleverna matsäck med från hemmet.
Kort från 1942, på bilen ser man ett gengasaggregat och en säck ved på taket.
Hjalmar Lis med sin klass år 1951.
August Åhlström lärare vid skolan från 1915 till 1956.
Lärare, vaktmästare och skolbespisningspersonal år 1955.
I slutet av 1900-talet uppfördes en fristående gymnastikhall med bastu, varvid biblioteket flyttade in i skolans gymnastiksal.
100 årsjubileum.

År 2015 firades en 100 årsdag vid Saxdalens tredje skola, elever och lärare var tidstypiskt klädda. Undervisningen skedde som för 100 år sedan.

Påminner om år 1915.

Redan i slutet av år 2015 kom beskedet att Saxdalens Skola skall läggas ned. Efter att ha fungerat som en omtyckt skola i 101 år, lades skolan ned 2016.