-
Saxdalens idrottsmuseum
Följande är ett inslag i Gränge som Lars Åhlström har skrivit. På en undanskymd plats i Saxdalen, i Oxbrobäckens dalgång, återfinner man i dag ett litet men mycket intressant museum. Museet är beläget intill idrottsföreningens klubbstuga, som även den har ett intressant förflutet. Låt mig därför börja med att berätta något om klubbstugans historia. I…
-
Ropslätten
I dagligt tal kallar man det ”Ropslätta”, en plats som ligger efter vägen mellan Saxdalen och Sunnansjö, med en fin vy ut över Väsman. Varför kallas platsen Ropslätta då? På andra sidan sjön, nästan mitt emot, är Ullnäsgården belägen. Namnet Ropslätta blev till när folket på Ullnäset skulle hem. Då ropade dom över sjön från…
-
Svallinger trollkonstnären
Svallinger besökte Rävvåla Folkets Hus under flera år med sina trollkonster. Vi befinner oss då i slutet av 1940-talet och under 1950-talet. Svallinger har etsat sig fast i mitt minne, på grund av sin intensiva blick och sitt ”svallande” hår och sitt berömda ”myrnummer” som också gjorde att han tog sig artistnamnet ”Svallinger”. Från Lomberget…
-
Om gamla spelmän i Grangärde
Spelmän har nog fordom funnits i Grangärde socken fastän det mig veterligen inte skrivits om dem. Om man vill veta något om forna tiders musikliv i socknen kunde man åka till Torsberg, i närheten av Abborrberg. Där träffade man den alltid vitale och gästvänlige Gustaf Dahl, som är född i Silvberg 1873, död 1956 nära…
-
Rävvålakroken
Under den stora gruvepoken i Bergslagen, med början i slutet av 1700-talet och med fortsättning in på 1900-talet, fann många personer i byarna sin utkomst vid de olika gruvfälten. Det var långa arbetspass och ofta långt mellan bostaden och gruvan. Dessutom fanns inga kommunikationer, så enda möjligheten var att gå till gruvan på söndag kväll…
-
Rullstensås på Väsmans botten
Den artikel med titeln ”Tankar om Väsman” som jag skrev tidigare var grundad dels på egna båtfärder på Väsmans sjösystem, dels på ett kartblad som bilaga till Grängesbergs-delen av Sveriges Geologiska Undersökning utgiven 1933. På det kartbladet fanns för Väsmans del 225 st utsatta djupsiffror från lodningar utförda i ett antal raka stråk över sjön.…
-
Järntillverkning
Insänt den 27 mars 1930, till Dalarnas Hembygdsförbund, upptecknat av P. E. Eriksson född 1867 i L:a Elgberget, Säfsnäs socken. Magnus Jansson född 1843, dog 1926 berättade att de ugnar som finnarna smälte sin myrmalm i, som kallades Myrugnar men även Osmundsugnar och att den järnhaltiga mynja som de tog upp vid sjöar och sank…
-
Finn Johannas torp
i Räfvåla, som försvann -en liten berättelse från Råfvåla/Saxdalen om hur det mesta hänger ihop på något vis. Vid gamla vägen genom byn, strax nedanför Folkets Hus, fanns tidigare ett litet slitet och rött torp. Vi kallade det allmänt för Finn Johannas stuga. De äldre har säkert träffat och kände till gumman som bodde i…
-
Skolresan 1930
Skolresan var förr en stor upplevelse för de barn, som hade avslutat sin skolgång i den då 6-åriga folkskolan. Dessa skolresor, som från våra trakter ofta gick till Stockholm, var för de flesta elever första besöket i huvudstaden. Räfvåla skola slog på stort 1930. Den sommaren arrangerades den stora Stockholmsutställningen, den som lanserade funkisstilen. Vanligtvis…
-
Tankar om Väsman
Vår hembygd kallas ibland Väsmansdalen. Därmed förstås det landområde, vars vattendrag söker sig till sjön Väsman för vidare flöde genom Kolbäcksån. Men Väsmansdalen är också ett ”socialt” begrepp och kan sägas omfatta den bygd, där befolkningen ser Väsman som ”sin sjö”. Väsman förenar. Vilken tillgång för en bygd att äga en sjö av Väsmans kaliber.…