-
Rävåla Badhusförening
År 1938 bildades Råvåla Badhusförening u.p.a. , där intresserade kan teckna sig för andelar, på 5 kronor/andel, i föreningen. Det var inte alltför vanligt med badmöjligheter i hemmen på den tiden, minns från min barndom att vi saknade detta, fanns inte ens varmvatten, det fick man värma på vedspisen. Det var säkert starkt efterlängtat för…
-
SIF klubbstuga
I Oxbrobäckens dalgång strax bakom nuvarande (2024) Saxdalens Förskola finns ett litet heltimmrat torp, med en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. På en karta från 1797 finns ett boställe utmärkt som bör vara föregångaren till SIF´s klubbstuga. Hemmanet kallades ”Kvarntorpet”, eftersom det fanns en ”skvaltkvarn” i Oxbrobäcken i nära anslutning till stället.…
-
Snögubben i Saxdalen
Historien om snögubben har sin början år 1965, nästa år är vår tradition 60 år gammal. Rune Karlsson var lärare i Saxdalens skola vid den tiden, hans hustru hette Katharina och var inflyttad från Schweiz. I hennes hemtrakt hade de tradition att hälsa våren genom att bränna en snögubbe. Katharina Karlsson tyckte att vi i…
-
Sadelmakaren i Räfvåla
Vid Widik Runnbergs Gård, efter Oxbrovägen, bodde under flera år Jakob Fritjof Andersson. Han gick under namnet sadelmakaren, och har verkligen under sin tid arbetat med detta enligt flera Kyrkoböcker. Det berättas även en historia om honom, mer om detta senare. Vem var då denna person? Om man följer honom i kyrkoböckerna finner man ett…
-
Hängbron över skärningen i Grängesberg
I takt med att gruvbrytningen i Grängesberg vidgade den så kallade skärningen uppstod problem med att ta sig från den ena sidan till den andra. Länge fanns förbindelsen Klackbandet kvar. Här fanns en väg där till och med bilar passerade, Klackgruvebandet blev dock allt bräckligare och något måste göras. Idén med att bygga en hängbro…
-
Saxbergets Gruva- ett eftermäle
Även om malmkroppen i Saxbergsgruvan var begränsad till sin volym var den en av Sveriges rikaste malmer. Halten zink och bly kunde tidvis uppgå till 15 %. Den ursprungligen brutna delen av malmkroppen låg på måttligt djup där sättningar i gruvan skapade en djup och med rasmassor fylld svacka i terrängen, ofta felaktigt benämnd ”Dagbrottet”.…
-
Sjöfarten i och omkring Väsman
Väsman som är ca en och en halv mil lång, sträcker sig från Grangärde till Ludvika, där den har sitt utlopp. Vägarna var långa och svårframkomliga både för de som arbetade i gruvor och verk som för de som skulle forsla veden till gruvorna och kolet till hyttorna. Efter en häst kunde manfrakta 8 å…
-
Gästgivaregårdar
Vid resor förr i tiden fanns varken matställen eller övernattningsplatser. Den resande fick tigga logi hos någon bonde eller ligga i en lada. Fint folk bodde hos prästen. Så småningom uppstod tankar på att anordna övernattningsplatser runt om i landet och år 1561 kom den första lagen. Den stadgade om tavernor vid de stora landsvägarna…
-
Omnibuss i Gränges – resor för alla
Samfärdseln har nog ända sedan ”skapelsen” varit ett problem för mänskligheten, kanske var det från början endast meningen, att vi inte skulle förflytta oss längre sträckor än det räckte med våra egna extremiteter att ta sig till ort och ställe.I början kanske det också räckte till med den hjälpen, vilt och fisk fanns från början…
-
Sanering i Saxdalen
Långfallsgruvan i Saxberget vid Saxdalen har varit en stor tillgång för bygden genom de många arbetstillfällen den skapade fram till nedläggningen 1988. Men den skapade också miljöproblem på platsen. Den utbrutna malm, som krossats och körts genom anrikningsverken, innehöll c:a 10% fyndigt gods. Övriga 90 % blev avfallsslam, som också innehöll vissa mängder av tungmetaller…