Vid Widik Runnbergs Gård, efter Oxbrovägen, bodde under flera år Jakob Fritjof Andersson. Han gick under namnet sadelmakaren, och har verkligen under sin tid arbetat med detta enligt flera Kyrkoböcker. Det berättas även en historia om honom, mer om detta senare.

Vem var då denna person? Om man följer honom i kyrkoböckerna finner man ett brokigt liv.

Han föddes den 6 april 1858 i Åbonäs, Säby socken, i Jönköpings län. Föräldrarna heter Andreas och Maja Stina Nilsson, hennes flicknamn var Carlsdotter, eftersom hennes fader hette Carl. Farföräldrarna hette Nils Andersson och Katarina Andersdotter.

Fritjof växte upp tillsammans med tre äldre bröder, Anders, Gustaf och Carl. I dopet fick han efternamnet Andreasson efter fadern Andreas. Fritjofs moder dog redan 1 maj 1862, 49 år gammal. Som dödsorsak är antecknat: ”Håll och stygn, Binnikimask”. Fritjof var då endast 4 år gammal.

Fadern gifter om sig redan 1 maj 1863 med änkan Lotta Forsberg. Hon har två döttrar från ett tidigare äktenskap.

Nästa gång vi hittar Fritjof är den 6 mars 1876. Han är nu 17 år, och flyttar från Finspång till Köping. Han är nu sadelmakarlärling hos sadelmakaren Frans Fredrik Svensson i Köping.

Redan den 29 Maj 1876 flyttar han vidare till Stockholm, okänt vart i staden.

Den 2 november 1905 flyttar han från Fröslunda till Örsunda i Gryta socken Uppsala län. Där hyr han bostad av Axel Ludvig Andersson och arbetar som sadelmakare. Nu har efternamnet ändrats till ”Andersson”.

Den 17 september 1906 flyttar han från Gryta socken. På flyttintyget är antecknat: ”Till Grangärde”. Han dyker dock upp först den 6 maj 1907 i Grangärde socken och bosätter sig i Sunnansjö by.

År 1914 flyttar Fritjof från Sunnansjö till Finnsviken. Den 10 november 1923 flyttar han till Räfvåla.

Sista anteckningen i kyrkoboken härrör från den 30 mars 1949, då har han som bostadsort Räfvåla Box 168, Fritjof Andersson är nu 90 år gammal. Han avled den 27 januari 1951 i en ålder av 92 år. Han var säkert verksam som sadelmakare långt in på ålderdomen. Det berättas att det var en stark lukt i hans hus, förmodligen från lädergarvningen.

Så till historien om sadelmakare Fritjof Andersson i Räfvåla. Det sägs att han skulle ha arbetat åt den ryska tsaren när han besökte Sverige. Tsaren skulle ha färdats med båt i Mälaren. Vid Ekolsund skulle Fritjof ha kommit i kontakt med honom och därefter följt med Tsaren till Gävletrakten.

Ett sammandrag av Tsarens besök i Sverige.

Sommaren 1909 skulle kung Gustaf V och drottning Victoria få besök. Den ryske Tsaren Nikolaj II och Tsarinnan Alexandra skulle komma på statsbesök. Släktband hade knutits mellan de två familjerna efter att kungaparet Bernadottes son prins Wilhelm gift sig med Tsarens kusin, storfurstinnan Maria Pavlovna. På våren 1909 födde Maria deras son Lennart och i juli månad kom hela den ryska kejserliga familjen på besök.

Det var första gången Tsaren med kejsarinnan kom till Sverige.

På kvällen den 26 juli hölls en storslagen bankett på slottet med många höga militärer som gäster. Efter det skulle festligheterna fortsätta på Grand Hotel i Stockholm.

Inte långt ifrån lyxhotellet väntade Hjalmar Wång beväpnad med en pistol. Han inväntade Tsaren, och hade bestämt sig för att bli en sann folkhjälte genom att skjuta ihjäl den avskyvärde tyrannen.

Genom Kungsträdgården kom ett antal höga militärer gående, bland dem chefen för Sjökrigsskolan, kommendör Per Johan Dahlgren, och chefen för kustartilleriet, general Otto Ludvig Beckman.

Otto var oturligt nog klädd i en exakt likadan paraduniform som Tsaren. Av artighet mot värdlandet hade han burit den tidigare under dagen. Hjalmar klev nu raskt fram ur skuggorna och avlossade ett skott mot generalen. Kulan träffade rakt i bröstet.

Dagen efter, den 27 juli 1909 lämnade den ryska Tsarfamiljen Stockholm i all hast.

Detta är första och enda gången som en rysk Tsar har besökt Sverige.

Historien om sadelmakaren och Tsaren stämmer inte riktigt. År 1907 flyttade Fritjof Andersson till Sunnansjö och Tsarens besök var år 1909.

Text Lars-Åke Wettercrantz, foto Ulf Holm