Vid Runnbergsgården

Posten Rävvåla/Saxdalen

Posten i Rävvåla / Saxdalen från början av 1900-talet.

Familjen Öhrnqvist bodde här, nuvarande Oxbrovägen 32, fader Gustaf f: 1853 i Väse i Värmland, moder Hilda Maria f: 1882 i Ljusnarsberg, sönerna Georg f: 1906 och Tage f: 1908. Fader Gustaf var folkskollärare, praktiskt med skolan på andra sidan vägen, det som senare blev Sjöstrands mekaniska verkstad. Här var även den första posten i byn Rävvåla, i ett uthus som står kvar än i dag, i mycket fint skick. De skötte om posten som hämtades i Grängesberg med häst och vagn. Det berättas även att en ”Gubben Stenqvist” hade en enaxlad mindre kärra som han gick med till Grängesberg och hämtade post. Kärran brukade stå utanför postkontoret. Jag har hittat anteckningar efter min Farfar, att även han hämtade post ibland från Grängesberg. Byborna fick sedan hämta posten själva i ett eget postfack inne på postkontoret.

Ett gammalt foto med Öhrnqvists hus och

Rävvåla Skola där Gustaf Öhrnqvist var

lärare.

Hjalmar Runnberg (han som hade affär och bensinmack i byn) började bygga huset mitt emot Arnold Johnsons affär. Marken ägdes av familjen med fader Widik Runnberg. Sonen Georg Öhrnqvist gift med Klara f: 1905 i Grängesberg, köpte och färdigställde huset av Hjalmar Runnberg och flyttade in på övervåningen, och posten hyrde lokaler på bottenvåningen. Georg står som ”Poststationsföreståndare” i Kyrkboken.

Det är alltså byns andra poststation.

Nu blev det lantbrevbäring också, genom Georgs försorg, hustrun Klara skötte postkontoret.

Senare köpte gruvbolaget ett antal hus i byn, däribland detta hus, som de använde som tjänstebostäder och hyrde ut till anställda.

Efter gruvans avveckling såldes huset och är nu åter i privat ägo

Posten sökte sig nya lokaler och hyrde in sig i det hus som i dag kallas ”ELIM-huset”, som då ägdes av Aronsson.

Årtalet är osäkert, kanske omkring 1950-talet.

Mary Nilsson (gift med Hasse Nilsson som drev bageriet) började att arbeta här på postkontoret.

Mary f: 1924 kommer från gården ”Fäbackens” på Malbacken, hette Danielsson som ogift.

Efter Hasse´s bortgång gifte hon sig med Bengt Ek, mycket välkänd inom Saxdalens IF.

Emellertid var lokalerna inte så lämpliga, man såg sig om efter nya.

Den 30 april 1954 köper Målarmästare Mauritz Andersson huset norr om Elimhuset där det tidigare varit bl.a cykelaffär.

Han iordningställer en lokal på 35 m² som Postverket får hyra.

Här ett hyreskontrakt från sista tiden som posten hyrde lokal av Mauritz.

För lokalen på 35 m² betalade de en en årshyra på 1510 kronor, inkl. el,värme och snöskottning.

Här hade nu också Eivor Jakobsson börjat arbeta, efter en tid i Grängesberg.

År 1969 byter Postverket namn på byns postadress till ”Grängesberg 4”

År 1971 blir lokalerna uppsagda och posten flyttar nu snett över vägen in till affären som tidigare i folkmun kallades ”Finn Karl Eriks”, där Bror Carlsson nu i kombination driver en kiosk, bensinmack och ungdomsgård.

I mitten av 1980-talet sker försäljning av denna fastighet, och posten behöver åter nya lokaler.

Vid före detta Elis Runnbergs Herrekipering driver nu kommunen en ungdomsgård, och där finns lediga lokaler. Posten flyttar än en gång till nya lokaler.

Under flera år har krafter varit i rörelse i byn, mest pådrivna av Gottfrid Persson, som arbetat för att återfå postnamnet Saxdalen.

Året 1986 faller Postverket till föga och adressen ändras från ” Grängesberg 4” till ”Saxdalen”.

I samband därmed börjar firandet av Saxdalens dag, som sedan fortgått varje år sedan 1986.

Efter Georg Öhrnqvist övertog Einar Haag postutdelningen i byn, till början med att han cyklade runt i byn till alla postlådor. Detta utökades senare till lantbrevbäring, som omfattade även byarna Olsjön, Bringsjöberg. Löfkullen med flera. Nu hade han en bil och körde med.

Kommer i håg att i folkmun kallade man hans bil för ”stälphugget” (om nu någon vet vad det är), det var en Ford Anglia med bakrutan som lutade åt ”fel” håll.

Einar Haag hann med 20 år i postens tjänst som brevbärare, och slutade 1969. Därefter blev det lantbrevbäring som utgick från Grängesberg eller Ludvika.

Postverket beslutar att lägga ned Postkontoret år 1993, då även Eivor Jakobsson slutar sin tjänst, efter 38 år som anställd vid Postverket.

I den s.k. Finn Karl Erikes fastighet drivs nu en ”Jourlivs” av Gunilla & Jessika Tillman. De öppnar den 17 augusti 1993 ”Post i butik” i sina lokaler där man har möjlighet att uträtta sin postärenden.

Postverket sänker dock ersättningen för den verksamheten med 30 %, varför de inte ser sig ha möjlighet att driva postservicen vidare.

Fredagen den 30 juni 1995 stänger man ”Post i butik” och Saxdalen står nu utan postkontor, härefter får man förlita sig på lantbrevbäringen, eller kontor i Grängesberg.

Continue reading...

Folkets Hus/Park, Rävvåla

En historia om Rävvåla Folkets Hus och Folkets Park, som jag, och med god hjälp av Ulf Holm, minns det från vår ungdom på 1950 – 60 talet.

På sommarkvällarna hörde man dansmusiken från dansbanan, när mor och far hade gått till Parken, jag var kvar hemma på gårdstunet tillsammans med farmor Elin, som skall se efter mig.

Folkets Hus tillblivelse började förmodligen någon gång i början av 1900- talet, då kanske bybor i Rävvåla började dryfta ett byggande av ett eget Folkets Hus.

Man bildade en förening med namnet: ”Räfvåla Arbetares Byggnadsförening U.P.A”. Det resulterade i ett markköp från makarna Erik och Lina Haag, ( Lina född Stenquist ).

Enligt köpekontrakt den 21 juni 1908 köper föreningen en byggnadsplats omfattande 64 ar, motsvarar 6.400 m², som benämns: Bergudden. Denna är avsåld från makarna Haag´s egendom Samuelsdal, för vilken föreningen betalar 253 kronor.

Här kan nämnas att Samuelsdal även är namnet på den Herrgård som låg på fastigheten. Den revs förmodligen i början av 1900-talet, och virket skall ha använts vid byggandet av Järnvägshotellet i Ludvika. Än i dag kan man se lämningar efter de stora källarvalven från Herrgården.

Ett köpebrev upprättas den 6 februari 1910, där köpeskillingen 253 kronor kvitteras och full äganderätt övergår till Räfvåla Byggnadsförening U.P.A

Köpebrev och kartor

Några foton omkring 1910 – 1915

Rävvåla Folkets Park

Några handlingar rörande Folkets Park har jag inte kunnat hitta, varför följande är baserat på egna och andras minnen, Ulf Holm har många bra minnen från platsen, och delar med sig.


1 på kartan. Här var entrén till parken med en biljettkur där inträdet betalades. Runt hela parken fanns det ett högt metalltrådsstaket, med grindar vid infarten. Det finns fortfarande lämningar kvar av staketet.
Biljettkuren, nu renoverad till sitt ursprungliga skick och uppställd vid Runnbergsgården, är det enda kvarvarande som påminner om Rävvåla Folkets Park.


2 på kartan. På vänster sida av ”stora” vägen upp mot dansbanan fanns en enklare byggnad där luftgevärsskytte och pilkastning fanns att tillgå.


3 på kartan. Dansbanan var en stor byggnad helt under tak, med en scen på bortre sidan.

De enda två foton som har hittats visar delar av parken. På övre bilden står en av bröderna Ahlquist, med dansbanan bakom. Andra bilden ungefär samma vy, man ser björkarna som växte mitt på grusplanen omgivna av stenar. Till vänster en del av byggnaden med luftgevärsskyttet.
Bilderna är förmodligen tagna ifrån trappan upp till kaffeserveringen.
I dag finns inga lämningar efter platsen där dansbanan låg, eftersom det skett omfattande schaktarbeten på platsen.


4 på kartan. Här fanns ytterligare en enklare byggnad med lotterier och spelhjul.


5 på kartan. I den fina stensättningen efter gångvägen är en stentrappa upp till kaffeserveringen, kaffestugan med kök och servering, förmodligen fanns även några sittplatser i kaffestugan.
Kaffeserveringen låg på den högsta punkten i parken. När det blev för besvärligt med mygg nere vid dansbanan var det lämpligt med en kopp kaffe. Där var det relativt myggfritt, bra försäljningsargument.


6 på kartan. En liten kiosk där man köpte kaffebiljetter.


7 på kartan. Kanske någon form av förrådsbyggnad, finns inga lämningar kvar.

I stensättningen finns rester av en liten trappa som kan vara rester av en uppgång till förrådsbyggnaden.

8 på kartan. Ungefärliga platsen för de tre björkarna med stensättningen, på fotot ovan.


9 på kartan. En mindre dansbana utan tak fanns här, den lär mestadels ha nyttjats för gammeldans.


En återblick till början av 1950-talet förmedlas här av Lars Persson, med sina minnen från en Folkets Park med många aktiviteter, han nämner ”min far” som naturligtvis är Gottfrid Persson.

En av sammankomsterna under sommaren var den så kallade ”Juliträffen” som arrangerades av Arbetarekommunen med min far i spetsen. Inför varje sommarsäsong så bars den tunga flygeln ut för hand från Folkets Hus till dansbanans scen. Där stod flygeln hela sommaren i ur och skur med tak över huvudet men i övrigt helt oskyddad. Det fanns många fina dansorkestrar i Ludvika på den tiden och när man skulle engagera en orkester ringde man en förmedlare (Olle Brattlund). Thore Eylis och Saxdalssonen Gösta Haags var några orkestrar som brukade spela upp till dans. ”Juliträffens” dansaftnar var förstås på lördagar, men jag har ett starkt (personligt) minne av en familjeföreställning på en söndag, dagen efter en danskväll. Bland de medverkande var undertecknad som på scenen framförde ”Kom i kostervals” iförd en sjömanskostym, sydd av min mor, med Bengt Emil Johnson som ackompanjatör på piano. Jag var nog drygt tio år när den stora scendebuten ägde rum.
Det allra sista evenemanget i folkparken ägde rum sommaren 1958. Rockmusiken hade då slagit igenom och diverse ”rockungar” dök upp här och var. En av dessa var ”Vita Björn”. Om jag inte minns fel så var det idrottsföreningen som fick en förfrågan om att arrangera en konsert och danskväll med ”Vita Björn” och Malte Johnssons storband från Göteborg, en mycket välkänd orkester och ansedd som en av landets bästa. Evenemanget ägde rum en måndagskväll (!) Det kom en stor publik och det ekonomiska vågspelet gick i hamn. Förmodligen den största publiktilldragelsen i parkens historia.


Med dessa sidor i handen eller i telefonen är det värt ett besök på Gubbas Berg, och kanske få en drömbild av den fina Folkets Park som fanns i dåvarande Rävvåla.

Continue reading...

Industrihotell

”Industrihotellet” i Rävvåla/Saxdalen.

Följande kan ses som en berättelse om ett hus i byn som genom åren har inrymt en del olika verksamheter.

Vid nedre delen av Malbacken ligger en gård som tidigare hade gårdsnamnet ”Fäbacken”.

Vid slutet av 1800, och början av 1900-talet brukades gården av en familj Jakobsson, med fem barn och en fosterson.

Enligt kyrkoboken:

Skarp Daniel Erik Jakobsson *1875 Hemmansägare, hustru: Anna Karolina Andersson *1878

De gifte sig 12 mars 1898, de fick barnen:

Ejnar Emanuel *1903, Sigrid Evelina *1905, Oskar Evert *1908, Sven Helge *1914,

Anna Mary *1924. Alla barnen fick som efternamn Danielsson efter fadern Daniel.

I folkmun fick alla gårdsnamnet som tillägg, ”Fäback Daniel”, ”Fäback Oskar” osv.

Dessutom fanns en fosterson på gården: Elis Alfred Palmkvist *1914

Gammalt flygfoto från ”Fäbackens”.

Foto av mangårdsbyggnaden innan man spikade på Sidi-plattor (torparkex)

Fäback Sven Danielsson gifte sig den 21 augusti 1936 med Greta Sofia Rådberg *1914, de fick en son den 23 september 1936, som fick namnet Sven Sivert.

Fäback Sven hade i slutet av 1930-talet en cykelverkstad i det hus som kallas ”Elim Huset”, som ligger efter stora vägen i byn och ägdes av en Aronsson

Nu var det krigstider, så det bästa fordonet var förmodligen cykeln, Svens verksamhet gick säkert bra. Han lät då bygga ett nytt hus år 1940, i ”centrala” byn. I huset var det butiks- och verkstads-lokaler på bottenplanet, övervåningen blev bostad, där säkerligen familjen bor.

Sven drev här både försäljning och reparation av cyklar, en tid skall även en pump för bensin ha funnits framför affären.

En bild från bygatan på 1940-talet, med ”MONARK” reklam på Fäback Svens hus.

Av någon anledning sålde Sven huset till sin bror Fäback Oskar Danielsson, år 1944.

Enligt kyrkboken: Skarp Oskar Evert Danielson *1908, hustru Annie Maria Pettersson *1908 från Norrbärke, de gifte sig den 24 december 1938.

Oskar betalade 25.000 kronor för huset, till sin bror Sven. Cykelverksamheten fortsätter, om Oskar eller båda driver den vidare är oklart.

Efter en tid, årtal är oklart, säljer nu Oskar huset till deras syster Mary Nilsson.

Fäback MaryDanilsson *1924, är gift med Hasse Nilsson, som driver Nilssons Bageri i Rävvåla. Hasse går bort efter en tid och Mary gifter sig senare med Bengt Ek, vi minns henne som Mary Ek på Malbacken.

Förmodligen under den tid som Mary äger huset hyr hon ut verksamheten till en man som heter Georg von Knorring. Han fortsätter tydligen med verksamheten, kanske utökat med en del ”järnhandelsmaterial”.

Mary äger huset fram till 1 september 1953, hon säljer då till Emil Ahlqvist, även han boende på Malbacken. Emil har skomakeri, säljer skor, föder upp minkar och är även verksam som slaktare, han betalar 39.000 Kr för fastigheten.

Ett gammalt foto av gården där Emil Ahlqvist bodde, vid Malbacksvägen. Den långa längan med plåttak i nedre delen av bilden är minkburarna.

Emil har agnat fiskekroken med köpet av fastigheten, med tanke på Anna som drev ”Annas Café” beläget nedanför Folkets Hus. Det blev dock ingen större framgång med den fisketuren, varför han redan nästa år säljer huset vidare. Han hann dock påbörja verksamhet inom skobranschen där.

Redan efter 8 månader blir det åter dags för ägarbyte av fastigheten med lokaler i bottenplanet.

Mauritz Andersson med rötter i Sörbyn kommer nu in i bilden som ny fastighetsägare.

Först något om familjen Andersson.

Fadern hette Erik Axel *1888 och modern Johanna Leontina *1892 född i Norrbärke, de kom ursprungligen från Källarbo, Silvbergs socken. Paret fick tre barn Erik Mauritz *1916, Dagmar Alice *1922 och Maj-Britt Ingegerd *1925 . De flyttade till Grängesberg och han bygger ett hus åt sin familj på Björkås, och arbetade vid gruvorna i Grängesberg. Det blev betydligt sämre tider så Axel hade arbete bara 3 dagar varannan vecka, de hade därför stora svårigheter att ha kvar huset på Björkås.

Via en bekant från Rävvåla, Alfred Busk, fick han veta att en granngård till Busk, som heter Per-Lars Gården var möjlig att byta mot huset på Björkås. På det viset kom familjen att hamna i Sörbyn, på ett litet jordbruk, så att de bättre kunde klara försörjningen.

Ett foto från Per-Lars Gården i Sörbyn med familjen Andersson.

Mauritz, fadern Axel, Alice, modern Hanna och Maj-Britt.

På senare år bodde systrarna kvar på gården, man sa allmänt om gården: ”Där systrarna Andersson bor”.

Mauritz gifter sig den 26 december 1941 med Inga Lisa Fredriksson *1920, hon är född på Finngården i Rävvåla, de får två döttrar Lizzie Viktoria och Anneli Astrid Elisabet.

Mauritz Andersson köper fastigheten av Emil Ahlqvist den 30 april 1954, betalar 40.000 Kr. Elis Runnberg och Arnold Johnson ställer upp som borgenärer, Arnold lär ha sagt: ”Rena investeringar – köp husä”.

Mauritz startar även sitt aktiebolag då: ”Mauritz Anderssons Måleri AB”.

Han hyr då även ut halva bottenplanet 35 m² till postverket, och här blir byns fjärde postkontor.

Mauritz bygger en gäststuga i timmer 1967 och ett garage 1969.

Posten blir uppsagd 1971 och flyttar snett över vägen till ”Finn Karl Eriks” hus.

Mauritz använder nu lokalerna i sin verksamhet med måleri, och han förändrar även fasaden mot vägen.

Mauritz går bort den 15 april 2007, hans fru Inga-Lisa bor nu ensam kvar i huset till sin bortgång den 23 maj 2013.

Huset försäljs 2014, nu till en person utan anknytning till byn.

En bild av Rävvåla/Saxdalens ”Industrihotell” från år 2020.

Allting har en historia, detta var historien om ett hus byn.

Lars-Åke Wettercrantz

Continue reading...

Posten i Rävvåla/Saxdalen

Posten i Rävvåla / Saxdalen från början av 1900-talet.

Familjen Öhrnqvist bodde här, nuvarande Oxbrovägen 32, fader Gustaf f: 1853 i Väse i Värmland, moder Hilda Maria f: 1882 i Ljusnarsberg, sönerna Georg f: 1906 och Tage f: 1908. Fader Gustaf var folkskollärare, praktiskt med skolan på andra sidan vägen, det som senare blev Sjöstrands mekaniska verkstad. Här var även den första posten i byn Rävvåla, i ett uthus som står kvar än i dag, i mycket fint skick. De skötte om posten som hämtades i Grängesberg med häst och vagn. Det berättas även att en ”Gubben Stenqvist” hade en enaxlad mindre kärra som han gick med till Grängesberg och hämtade post. Kärran brukade stå utanför postkontoret. Jag har hittat anteckningar efter min Farfar, att även han hämtade post ibland från Grängesberg. Byborna fick sedan hämta posten själva i ett eget postfack inne på postkontoret.

Ett gammalt foto med Öhrnqvists hus och

Rävvåla Skola där Gustaf Öhrnqvist var

lärare.

Hjalmar Runnberg (han som hade affär och bensinmack i byn) började bygga huset mitt emot Arnold Johnsons affär. Marken ägdes av familjen med fader Widik Runnberg. Sonen Georg Öhrnqvist gift med Klara f: 1905 i Grängesberg, köpte och färdigställde huset av Hjalmar Runnberg och flyttade in på övervåningen, och posten hyrde lokaler på bottenvåningen. Georg står som ”Poststationsföreståndare” i Kyrkboken.

Det är alltså byns andra poststation.

Nu blev det lantbrevbäring också, genom Georgs försorg, hustrun Klara skötte postkontoret.

Senare köpte gruvbolaget ett antal hus i byn, däribland detta hus, som de använde som tjänstebostäder och hyrde ut till anställda.

Efter gruvans avveckling såldes huset och är nu åter i privat ägo

Posten sökte sig nya lokaler och hyrde in sig i det hus som i dag kallas ”ELIM-huset”, som då ägdes av Aronsson.

Årtalet är osäkert, kanske omkring 1950-talet.

Mary Nilsson (gift med Hasse Nilsson som drev bageriet) började att arbeta här på postkontoret.

Mary f: 1924 kommer från gården ”Fäbackens” på Malbacken, hette Danielsson som ogift.

Efter Hasse´s bortgång gifte hon sig med Bengt Ek, mycket välkänd inom Saxdalens IF.

Emellertid var lokalerna inte så lämpliga, man såg sig om efter nya.

Den 30 april 1954 köper Målarmästare Mauritz Andersson huset norr om Elimhuset där det tidigare varit bl.a cykelaffär.

Han iordningställer en lokal på 35 m² som Postverket får hyra.

Här ett hyreskontrakt från sista tiden som posten hyrde lokal av Mauritz.

För lokalen på 35 m² betalade de en en årshyra på 1510 kronor, inkl. el,värme och snöskottning.

Här hade nu också Eivor Jakobsson börjat arbeta, efter en tid i Grängesberg.

År 1969 byter Postverket namn på byns postadress till ”Grängesberg 4”

År 1971 blir lokalerna uppsagda och posten flyttar nu snett över vägen in till affären som tidigare i folkmun kallades ”Finn Karl Eriks”, där Bror Carlsson nu i kombination driver en kiosk, bensinmack och ungdomsgård.

I mitten av 1980-talet sker försäljning av denna fastighet, och posten behöver åter nya lokaler.

Vid före detta Elis Runnbergs Herrekipering driver nu kommunen en ungdomsgård, och där finns lediga lokaler. Posten flyttar än en gång till nya lokaler.

Under flera år har krafter varit i rörelse i byn, mest pådrivna av Gottfrid Persson, som arbetat för att återfå postnamnet Saxdalen.

Året 1986 faller Postverket till föga och adressen ändras från ” Grängesberg 4” till ”Saxdalen”.

I samband därmed börjar firandet av Saxdalens dag, som sedan fortgått varje år sedan 1986.

Efter Georg Öhrnqvist övertog Einar Haag postutdelningen i byn, till början med att han cyklade runt i byn till alla postlådor. Detta utökades senare till lantbrevbäring, som omfattade även byarna Olsjön, Bringsjöberg. Löfkullen med flera. Nu hade han en bil och körde med.

Kommer i håg att i folkmun kallade man hans bil för ”stälphugget” (om nu någon vet vad det är), det var en Ford Anglia med bakrutan som lutade åt ”fel” håll.

Einar Haag hann med 20 år i postens tjänst som brevbärare, och slutade 1969. Därefter blev det lantbrevbäring som utgick från Grängesberg eller Ludvika.

Postverket beslutar att lägga ned Postkontoret år 1993, då även Eivor Jakobsson slutar sin tjänst, efter 38 år som anställd vid Postverket.

I den s.k. Finn Karl Erikes fastighet drivs nu en ”Jourlivs” av Gunilla & Jessika Tillman. De öppnar den 17 augusti 1993 ”Post i butik” i sina lokaler där man har möjlighet att uträtta sin postärenden.

Postverket sänker dock ersättningen för den verksamheten med 30 %, varför de inte ser sig ha möjlighet att driva postservicen vidare.

Fredagen den 30 juni 1995 stänger man ”Post i butik” och Saxdalen står nu utan postkontor, härefter får man förlita sig på lantbrevbäringen, eller kontor i Grängesberg.

Continue reading...