”Samuelsdals” herrgård skall inte förväxlas med ”Räfvåla herrgård”, denna låg vid gamla hyttplatsen och fanns kvar ända in på 1960-talet.

Den gamla byn Rävvåla var bruksort under åren 1634 till 1865, ev. 1868. På de gamla bruksorterna fanns som regel herrgård, arbets- eller smedbostäder och brukshandel. Inga av de nämnda bruksbyggnaderna finns i dag kvar i Saxdalen, byns nuvarande namn, men de har sannolikt funnits. Var låg då herrgården, som hade namnet Samuelsdal? Efterleden i namnet tyder ju på att gården låg invid någon dal, och det rör sig här om Solskensdalen. Bostället var en tid efter herrgårdsepoken ägt av medlemmar av släkten Skarp och kallades därför Skarpens. På en karta upprättad 1857-59 över ”Inegorna och Fångskogen till Räfvåla by” har gamla herrgårdsplatsen samma jordregisterbeteckning (littera) som hyttplatsen. Detta tyder på ett ägosamband. Bostället har i dag littera Rävvåla 2:131 och adressen Saxenvägen 36.

På kartan är Samuelsdals herrgård utmärkt, med huvudbyggnaden och till vänster en flygelbyggnad. Till höger ett uthus kanske en ladugård. Den dubbla streckade linjen är början på nuvarande Oxbrovägen.

Den gamla Samuelsdal´s herrgård var bostad för förvaltare eller inspektor vid hyttan, och till herrgården hörde även en lantbruksdel. När hyttdriften upphörde, hände följande med herrgårdsegendomen. (Uppgifterna hämtade från en uppsats om Saxdalen av Herbert Jansson publicerad i boken ”Grängesberg-Grangärde” utgiven 1958, redaktör Algot Larsson).

Herbert Jansson skriver:

”Förvaltarbostaden Sammilsdal med tillhörande jord såldes enligt köpekontrakt av, den 1 november 1863 av brukspatron Sundin i Fredriksberg till brukspatron Olausson i Broby, Fjäll Erik Jansson och Skarp Erik Jansson i Rävvåla. Olausson hälften – de andra var sin fjärdedel. Senare sålde Olausson sin del till Anders Stenkvist från Aspeboda och Fjäll Erik Jansson sin del till Skarp Erik Jansson. Efter åtskilliga köpetransaktioner äger nu Stenkvists arvingar hela jordområdet, under det gårdstomten och huset stannade i Skarp Erik Janssons ägo. Huset (herrgården), en tvåvåningsbyggnad, köptes av en byggmästare Hermansson och flyttades till Ludvika”. Där kom virket att användas vid byggandet av Järnvägshotellet omkring 1870”.

Folkskollärare August Åhlström, vars föräldrahemsegendom gränsade till det forna herrgårdsbostället, har berättat att det i hans barndom (han föddes 1890) ännu fanns tydliga lämningar, terrasser och gångar, från en trädgårdsanläggning, som tillhört herrgården. Den kraftiga växtligheten i Solskensdalen har nu i det närmaste utplånat alla lämningar efter parkanläggningar.

Däremot kan man göra intressanta iakttagelser, när man beser själva byggnadsplatsen. Grunden för den gamla herrgårdsbyggnaden finns kvar i sin helhet och mäter 17,5 x 7,7 meter. Byggplatsen var och är förhöjd över omgivande åkermark genom två terassplan.

Under grunden på den nuvarande byggnaden finns en ansenlig källare med total längd av 11 m och bredd 4,5 m. Den är välvd och byggd av gråberg i kilstensutförande. Källaren utgör i sig också ett bevis på, att här stod Samuelsdals Herrgård. En källare av den storleken, 50 m2 , anlades knappast för ett vanligt hemman.

För att återgå till namnet Samuelsdal, vad är upphovet till förleden Samuels-? Av gamla dokument framgår, att ett par av de senaste förvaltarna eller inspektorerna vid bruket bar namnet Gellsén, den ene med förnamnet Samuel. Säkerligen var herrgårdens namn uppkallat efter honom.

I kyrkboken framgår att ”Inspector Samuel Gellsén” med hustrun ”Johanna Carol. Åkerblad” var bosatta på ”Räfvåla Samielsdal” vid den tidpunkten.

När byggdes då herrgården? Det vet vi inget om. Något foto på herrgårdsbyggnaden har inte heller stått att finna. Men vi vet, att den var byggd i trä i två våningar, 17,₅ m lång och 7,₇ m bred. Så får vi i vår fantasi tänka oss utseendet av den svunna herrgården i det gamla Rävvåla.

Lars Åhlström/Lars-Åke W