När det vid slutet av 1800-talet var aktuellt med ett skolbygge i Rävvåla, var tanken från början, att det nya skolhuset även skulle kunna användas för gudstjänster. Rävvålaborna hade ju långt till moderkyrkan i Grangärde, 1,5 mil och ca 1 mil till kapellet i Grängesberg.

Det nya skolhuset stod färdigt att tas i bruk hösten 1902. Det innehöll 2 lärosalar och tillbyggd lärarbostad. En av lärosalarna, den norra, var den som också skulle tjäna som gudstjänstrum. Vilken inredning den fick för att kunna fylla den uppgiften är dock okänt. Salens huvudsakliga användning var ju som lärosal, något som gällde fram till år 1915. Det året fick byn ett betydligt större skolhus med hela 6 lärosalar. Troligen var det så att salen i 1902 års skolhus från 1915 kom att inredas enbart som kyrksal. Ett altarbord placerades vid salens södra vägg och på bordet ett stort vitt träkors.

En inramad tavla med Leonardo da Vincis ”Nattvarden” tjänade som altartavla. En altarring med armstöd och knäfall klädd i röd sammet fullbordade altaruppsatsen. I ena hörnet fanns en predikstol som en plattform med frontpulpet. För sittplatser anskaffades 12 långa men enkla s.k. bönhusbänkar, 6 på vardera sidan av en mittgång.

Runt hela salen löpte sedan tidigare en panel. Dess fris försågs nu runt om med tänkespråk ur bibeln.

Som instrument för psalmsång och liturgi fanns ett stort orgelharmonium med 2 manualer och pedal.

Luftbälgen pumpades med handkraft, något som vanligtvis sköttes av skolans vaktmästare. Orgelspelare i Rävvåla Kyrksal under många år var folkskollärare August Åhlström med bostad i samma byggnad.

Omkring år 1927 skedde en första större renovering av kyrksalen. Då orienterades salen om med koret i norr. Det stora fönstret på norra gavelväggen försågs på glasrutorna med påklistrade folier som imiterad glasmålning. Hela fönstret täcktes invändigt med ett draperi i röd sammet. För övrigt placerades den tidigare altaruppsatsen med draperiet som bakgrund. Tavlan med nattvarden fick dock sin plats på salens östra vägg. Ny dopfunt och psalmnummertavla anskaffades. För belysningen uppsattes 4 nya takkronor med vardera 4 lampor. Hela salen målades om varvid panelernas bibelspråk dock bevarades

Den så utrustade kyrksalen användes också för föreläsningar i Föreläsningsföreningens regi. De flesta föreläsare illustrerade sina föredrag med ljusbilder. Då hängdes en stor projektionsduk upp framför altaret.

Vid skolans examensdagar hölls högtidlig avslutning för alla klasser i kyrksalen. Gudstjänster hölls vid den här tiden 2 gånger per månad med något uppehåll under sommaren.

Nästa stora renovering av kyrksalen skedde 1954. Dåvarande kyrkoherden i Grangärde, Kefas Brandt hade tillkallat en arkitekt vid namn Fant, som tidigare hade lett en stor restaurering av Grangärde kyrka. Enligt Fants förslag skedde nu en genomgripande restaurering av kyrksalen, som nu fick en avgjort kyrklig prägel. Taket sänktes avsevärt. De stora skolfönstren minskades ner. Kyrkorummet gjordes smalare genom att en pelargång lades vid östra sidan. I fondväggen utformades en vacker nisch för altaret och i N.Ö. hörnet av salen inrättades en liten sakristia.

Helt ny altaruppsats anskaffades och ny predikstol byggdes in. Helt nya kyrkbänkar fullbordade den genomgripande restaureringen. Arkitekten, som fått fria händer, hade nu omgestaltat salen till ett mycket smakfullt och sakralt kapell. Enligt prosten Brandt, som förrättade invigningen 29 augusti 1954, skulle den forna kyrksalen nu också kallas Saxdalens Kapell.

Någon klockstapel kom inte till stånd, men prosten Brandt genomdrev, att en högtalarutrustning placerades på taket av byggnaden, så att en bandinspelning av Grangärde kyrkas klockor kunde spelas upp och inleda gudstjänsterna i kapellet.

En ytterligare och avsevärd förbättring i kapellet skedde 1960. Som ersättning för det gamla orgelharmoniet anskaffades en ny piporgel med 5 stämmor från en östtysk orgelfirma, Gebrüder Jämlich i Dresden. Den orgeln invigdes söndagen den 3 juli 1960. Det gamla orgelharmoniet fraktades till Grangärde kyrka och fick sin plats som ett museiföremål på läktaren.

Arrangemanget med den inspelade klockringningen blev med åren sliten med dåligt ljud som följd. Tankar och önskemål kom därför upp om en fristående klockstapel. Saxdalens Kyrkliga Arbetskrets hade under flera år sytt ihop till en klockstapelfond. Dessutom fanns fonderade medel att användas inom Grangärde församling. Det visade sig dock, att en fristående klockstapel skulle bli alltför dyr. Lösningen blev i stället en liten klockbock eller stapel uppe på kapellets tak. Där är klockan hängande stilla och anslås på elektrisk väg med en hammare. Anläggningen, som invigdes 19 november 1994, bekostades av de fonderade medel från arbetskretsen och Grangärde Församling. Klockans inskription kommer från Matteus-evangeliet 11/28: ”Kom till mig alla ni, som tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.”

Den lilla sakristian försågs med åren med ett litet pentry för att kunna betjäna arbetskretsens damer med kaffe under arbetsmötena. Det allra senaste tillskottet i kapellets utrustning är ett emblem i smide designat av Vivi Sterner och tillverkat av konstsmeden Kennet Jansson i Ludvika. Emblemet är placerat på hörnet av kapellets gavelvägg och invigdes 9 mars 1997.

Tyvärr har driftkostnader bland annat blivit för kostsamma så den 6 juni 2021 beslöts att avveckla Saxdalens Kapell från 1915, då det invigdes, samtidigt som Rävvåla Skola togs i bruk.

Kontraktsprost Båt Lena Ekman höll en gudstjänst den 31 oktober 2021, som blev det sista sakrala i det gamla kapellet. Och i samband därmed blev kapellet ”avkristnat”.

Bänkraderna gick till Runnbergs Gårdens teater som sittplatser där.

Nu blev kapellet ombyggt, för att ingå i den förskoleverksamhet som redan fanns i byggnaden.

Nu (2023) är Saxdalens Kapell ombyggt och ingår i skolverksamheten.