Saxdalens idrottsmuseum


Tidningsartikel från 20 december 1994

Följande är ett inslag i Gränge som Lars Åhlström har skrivit.

På en undanskymd plats i Saxdalen, i Oxbrobäckens dalgång, återfinner man i dag ett litet men mycket intressant museum. Museet är beläget intill idrottsföreningens klubbstuga, som även den har ett intressant förflutet. Låt mig därför börja med att berätta något om klubbstugans historia.

I 1900-talets början inköpte Grangärde socken ett hemman kallat Kvarntorpet i dåvarande
Rävvåla. Namnet kom av en skvaltkvarn, som var belägen nära torpet vid en damm i Oxbro-bäcken. En del av dammbyggnaden finns ännu kvar. På den nyinköpta marken byggdes år
1902 en skolbyggnad med 2 lärosalar och även 2 lärarbostäder. Byggnaden inrymmer i dag
Saxdalens Kapell och bespisningslokal för skolans elever.

Den byggnad, som tidigare stod på platsen för det nya skolhuset, var den nuvarande klubb-stugan, som då tjänade som boningshus för Kvarntorpet. Den timrade stugan med ett kök och
kammare togs ned och sattes upp på en ny plats invid Oxbrobäcken. Där blev den under första
tiden använd som slöjdlokal för skolans träslöjd.

När den nuvarande skolan i byn byggdes 1915 med 6 klassrum togs i stället det allra först
byggda skolhuset, byggt 1859, i anspråk för träslöjd. Stugan vid Oxbrobäcken inrättades då som tvättstuga för lärarfamiljerna. En pannmur murades in. Vatten fick hämtas i bäcken, där också tvätten sköljdes efter byket. Det förbrukade tvättvattnet stjälptes ut på trägolvet i stugan och rann bort genom hål borrade i golvet. En stortvätt för ett hushåll kunde då ta 3 dagar i anspråk, och bykgrytan fyllde tvättstugan med en tjock dimma.

I början av 30-talet moderniserades tvättstugan genom att vatten drogs in. Trägolvet ersattes
med ett cementgolv med avloppsledning till bäcken. Men när tvättmaskiner blev vanliga i hus-hållen, hade tvättstugan spelat ut sin roll som sådan. Omkr. 1976 inreddes i stället stugan som klubbstuga för Saxdalens idrottsförening.

Med start och målgång vid stugan anlades också ett skidspår på c:a 2,5 km.

De utökade sportaktiviteterna vid klubbstugan krävde snart ytterligare lokaler. Så fick före-ningen omkr. 1991 från Boliden-bolaget överta en byggnad, som tidigare tjänat som kontor för
den personal, som arbetade ovan jord vid Saxbergsgruvan. Byggnaden i ett plan flyttades till
området vid klubbstugan. Senare byggdes kontorsbyggnaden ut för att ge utrymme åt det ny-inrättade idrottsmuseet.

Initiativtagare till museet med dess samlingar är Rune Heij och Ulf Holm. Den förstnämnde
var skolvaktmästare. På vindar i skolbyggnaderna hade han funnit undanlagda föremål, som han och Ulf fann intressanta och värda att bevara. Båda var också aktiva inom Saxdalens IF. I
föreningens gömmor och bland gamla medlemmar fanns också foton och annat värt att bevara
för framtiden.

Hösten 1995 var samlingarna så pass omfattande, att man ansåg det lämpligt med en invigning av museet. Den skedde 22 oktober i närvaro av bl.a. kommunchefen Kalle Gustavsson,
kommunantikvarie Sören Holmström och Folke Thelin, ordf. i Kultur- och Fritidsnämnden.

Folke Thelin klipper bandet vid invigningen.

Åtskilliga, mycket intressanta föremål och dokument finns att se i museets samlingar. Så har t.ex. ett par toppintressanta dokument införlivats med samlingarna under hösten 1998. Bland papper och handlingar, som varit förvarade i den gamla Runnbergsgården i Saxdalen, har Ulf Holm vid
genomgång funnit och tillvaratagit unika dokument. Där fanns t.ex. mutsedel i original för Lång-fallsgruvan utställd på handlanden A. Runnberg i Rävvåla angående ny Jernmalmsanledning. Mutsedeln är utställd av Bergmästar-Embetet i Falun och daterad 23 februari 1880. Den har enl. anteckning upplästs i Grangärde kyrka den 29 februari 1880.

I avskrift fanns där också en mutsedel för Rålinjegruvan, även den utställd på A. Runnberg
och daterad 3 juli 1880.

Mutsedel för Långfallsgruvan. Råttor har gnagt hål i stämpelkvittot.

Mutsedel var ett dokument, som upphittare och exploatörer av malmfyndigheter måste söka för att få rätt att bryta den upptäckta fyndigheten. Att fyndigheten vid Långfallsgruvan i mutsedeln betecknats som ”Jernmalmsanledning” beror på, att upptäckaren, Skarp Jakob Jansson trodde sig ha upptäckt en järnmalmsf’yndighet.
Fyndigheten visade sig senare vara en sulfidmalm med zink, bly och koppar Men den innehöll också en del järn tillräckligt för att ge utslag på den gruvkompass, som Skarp Jakob hade använt vid eftersökningen.

Skolbänk, pekpinne och gammal undervisningsmaterial.
Skidutrustning från anno dazumal.

Bland andra intressanta föremål i museets samlingar kan nämnas:
Handpumpad brandspruta
Skoljournal från 1895
Undervisningsmaterial
Foton från gamla Ordenshuset med IOGT:-logens medlemmar samt från Missionshuset med
söndagsskolbarn etc.
Även från den nu nedlagda Saxbergsgruvan ägd av Boliden-bolaget har museet fått överta
material, bl.a. en vacker samling malm- och mineralstuffer.

Lars Åhlström.

,